Ett brons och ett dödsfall

Typ en sådan här säng har (läs "hade") vi här på Loftet.
Vår är mindre lyxig. Den har inga hjul. Ända tills jag fick tummen ur, och inhandlade världens bästa säng så var pinnspektakle, och en allt för kort Nalle Puh-madrass min nattplats i kämppän.
Numera bjuder vi ut den som gästsäng.
Den allra första misshandeln fick den genomlida redan för lääänge sedan, då Nyholm var alldeles för livlig under sina sömnritualer.
Joel fixade sönder bräde nummer två. Aldrig bra att vara för muskulös.
Nyholm drog en favorit i repris och Karlsson, hon ville såklart inte vara sämre så hon mejade ner det fjärde.

R.I.P.

Helgen har dragit förbi.

Fredagen bjöd på en hockeymatch som fick dess åskådare att gråta blod.
At Oliver's skålade vi och förträngde den horribla målskillnaden.

Yesterday

-Två filmer. Bröllopsfotografen och Valentines day. Inge vidare.
-Jag skrev en låt med ett och samma gitarrackord. Vilket? No idea.
-Axo klagade över sin egen andedräkt och håriga kavaj. Hon hade spenderat natten tillsammans med två katter. Lovely.
-Lördagskaffe och gigantiska fastlagsbullar på Görans. Vilket i ett senare skede ledde till otaliga minuter på byttan.
-Jossan käkade korvgörans i jeppis. Vi var inte det minsta avundsjuka.
-Emme försökte finna secret skills hos sig själv och stoppade fem jaffakex i trutn. Jag var mäkta imponerad.
-Vi dog litet av uttråkning.
-Jag drog täcket över huvudet och somnade.
-Joel showa up och klagade över att jag stank champagne.

Today

-Hockeymatch 5.00. Jag missade den. Karlsson var den enda som troget stödde sitt land och hjälpte lejonen till skitometallen. Vackert så.
Thanks Olli, u saved many lives 2day.
-Jessy has left the building
-Dagens goda gärning. Jossan har lämnat en halv kebab i vårt kylskåp.
-Emme spelar upp ljudklipp om potatisens historia. Jag älskar peffan. Särskilt på söndagar.

Emme har knåpat ihop en skjorta. Den e randig. Har en krage. Hon behandlar den som ett nyfött barn. Hon är stolt. Väldigt stolt. Det känns som om hon förändrat världen lite grann.
En sak e säker, hon ha banne mej förändrat min världsbild, slagit den i spillror, stampat på den.
Söta öde. Karlsson e ju en händig kvinna.

My partner in crime är off.
Jag ber en stilla bön att han inte ska bli uppäten, kidnappad, eller förälskad i en thailändare och förbli down there.
Jag hoppas också lite i smyg att global warming rubbar på väderprognoserna och skickar dit en snöstorm.

Karlsson

Emme. Hon kläcker ibland de mest besynnerliga ideer. Vid dessa, allt mer regelbundna tillfällen, knäpper jag mina torra korvfingrar och ber en stilla bön att de tankar Karlsson delar med sig är något hon bara slumpmässigt kommit att tänka på.

Emmelina har den mest perfekta idén. Iron Maidens " Run to the hills" som musiken till en livevideo, där människor flyr undan en tsunami.

Var får hon allt ifrån. Det är slutet av februari, så det kan omöjligt vara glöggen.

Die shoe die

De här skorna borde endast sitta på fötter tillhörande personer som frivilligt vill skada sig själva.
Så varför i hela fridens namn riskerar jag mitt värdefulla liv med att vandra omkring som retard bambi på is.
För att jag är totalt blåst.
På Söndagen, bestämde jag, Karlsson, Snåran och Emet att vi skulle dissa allt vad alla hjärtans dag innebär, kasta snö på nerkärade människor, och ropa åt alla hand-i-hand par att de ändå kommer skita sig.
Därför gick vi ut på en solskenspromenad in winter wonderland. Jeejee. Jag skulle inviga mina nya coola, häftiga snöskor. Loppisfynd, lite små, men snygga. Skit i om fötterna ömmar.
500 meter. Jag hatade mina skor.
Mina hälar är numera lika skinnfria som popsis asnackimakkarat.
Jagfårenkickavattskadamigsjälv-skorna är numera de enda jag kan gå i utan att se ut som en stjärtskjuten påfågel.
Efter promenaden avskydde vi Valentines ännu mera med att äta en romantisk brakmiddag hos Masa. Axo och Steffe joinade. Vi åt ännu mera.
Kanske dags att inse att vi hade almost den perfekta vändagen trots allt hat. Vackert så.

Btw

Jag hatar halarmärken. Emme kämpar fortfarande med sina. 300 nålstick och ett raseriutbrott senare är jag nu klar. Resultatet...Värdelöst. Fingrarna svider.
Imorgon är det fastlaskiainen. Jag ska rocka min halare, strunta i skavsåren och härja i snön.

Socialpsykologi och grupprocesser.
Tent
Jag har ingen aning om vad jag skrivit och förlitar mig helt och hållet på min dolda men existerande intelligens.

Jag har försökt besegra mitt dåliga morgonhumör med happy thoughts och lite egoboostande.

Ingen idé-

Hopplöst fall.

Finally

Nu har jag sett den. Filmen som alla andra såg för hundra år sedan.


Jag är en sucker för fantasy.

http://www.youtube.com/watch?v=ErMWX--UJZ4

Ibland behövs det så lite, så lite.

bad taste, Jeppis och Måndag.

Jag skippar det här med långa utredningar about the recent past.

På fredag var det Bad taste @ Ollis.

Alla var mer eller mindre lika fula.

Vi krockade med Martin på stan och drog med honom på fest.

Han var lycklig.

Mycket lycklig.

Emme spenderade kvällen tillsammans med en flådd mink,

som hon modemedvetet färgat lila.

Ratti målade naglarna och Axo gick loss med sitt smink över högt och lågt, gammal och ung.

Hannes had a bad hairday och Hultas Sara gjorde wcbesöken närapå omöjliga genom att snurra si så där en sjuhundra bälten runt magen.

B52 blev min död, och kanske även slutet för kaninrumppon.

Denna fredag kom att bli dagen för mitt livs första huvudvärk. Sssöööta...

Never again.

That's about it.

Lauantai, oh happy day in Jeppis.

Hälsomånaden fick kasta väven, hälsa hem för att aldrig komma igen, under denna himmelska dag.

Emme klagade över konstiga magkänslor.

Masas mor förälskade sig i oss och bjöd på mat, munkar och godis. Jah.

Jag var lycklig som ett bortskämt barn på sin 13:de födelsedag.

Då Emet laddade inför sin fotbollsmatch, käkade vi andra på Korvgörans. Jakobstads

"afrikas stjärna".

Tidningen säger att vi kanske snart har hela Korvgåbben i Ekenäs, eller Vasa...Who knows... Vad ska det då bli av Jeppis?

Masa briljerade på plan och nickade fram ett mål. Därmed vinst för laget.

Vi var ytterst stolta på ljugarbänken.

Då stunden för hemfärd kom, ville bilen inte alls.

Luktade brända secondhandsockor i hela bilen.

Det löste sig dock.

Vi var glada som aldrig förr, och Masa kom på en ny hit. Nrj nästa. Lätt.

Just nu borde jag läsa tent, skriva arbeten, fördjuoa mig i socialpsykologi och dricka té som en välorganiserad och alltför duktig studerande. Istället låtsas jag vara himla engagerad i att läsa aftonbladet. You gotta know what's goin on.

Folket önskar sig kärleksfulla brev på Valentines day, Foppa snackar fusk i Os och Gunde skrattar sönder revbenen.

Jag känner mig genast mera up to date.

I hate Mondays.

Allt går bra så länge man int erkänner för sig själv att man kanske har känslor i varje fall.

Jamie i One Tree Hill är min idol.

HUGE Nono.

Toni upplyste oss idag om en av nutidens mardrömmar.
Något som vi av hela vårt hjärta hoppats att aldrig skulle bli en sanning synlig för omvärlden, har nu visat sig, mitt i stan.
Män i tights, leggings, trikåer.
Jag dör sakta inombords.
Detta är något som fungerar endast, ENDAST
på äkta hårdrockare. All u others...Please don't.
Slitna, håliga jeans tack.