tisdag 23 mars 2010

Bye bye

http://isabelle.ratata.fi/

Ny blogg

Härligt!


Det går bra nu.

Jag ska ställa mig på balkongen och tjuta Idas sommarvisa så glasen spricker!
Nu ska ja banne mig ha sommar, sol o värme!

måndag 22 mars 2010

Kulimutta

Jag och min lillasyster har utsatts för fantastiskt fåniga smeknam i våra dagar.
Det är något med Fammon, mommon och löjliga namn.
"Kulimuttor"(finns det någon betydelse till ordet, så vill jag inte veta), "lillfjollor", "gullegryn" och "trollungar" är några av dem.
Har utsatts är förresten en grov lögn.
Namnen har inte försvunnit någonstans.
Bara att konstatera. Jag blir aldrig äldre än 5 år i deras ögon.
Tur är väl det.

Taggataggatagga

Pampas på inmarsch. Give me strength.





söndag 21 mars 2010

lördag 20 mars 2010

Let's get the party started


My sister's keeper



Jag har lipat och snorat.
Stark film.
Lämnar knappast någon oberörd.


Surt

Emme ligger på andra sidan väggen och kluckar åt något snuskigt videoklipp.

Segt as. Ögonen kliar och hela magen är rödprickig.
Till och med benen, armarna och ena örat ser lössdrabbade ut.
Stress säger mamma. Jag har mina misstankar.

Utkastarfest igår, och så Ollis.
Mitt rum luktar illa.
Kan vara jag.
Firar med att vara skitin och lipa till någon hjärtskärande film.





fredag 19 mars 2010

Om det känns segt

Så kikar man på följande videoklipp. Asgarvar och känner sig betydligt bättre.





torsdag 18 mars 2010

Jaaja

Emme har modellat och visat upp de kommande hösttrenderna i PF idag. Randig jumper, yllesockor och en sned pannlapp.
Fungerar utmärkt som assecoar.
Allra helst i en grisrosa färg.
Jag och Jossan har diskuterat Vasas män över en kaffe.
Slutsats: Endel av dem har för korta byxor.
Masa... Han har chattat med Gud. På internet. Fantastiskt påhitt.

Morning

Emme har slängt poäng i vuxenburken (läs ålderdomsburken)
så det bara skramlat om det, hela morgonen.
Hon har stickat, broderat och planerat collage.

Min burk är fortfarande tom.

onsdag 17 mars 2010

Fantastic

Masa har svaret på Beachseason 2010.
Elstötar.
10 minuter per dag.
Sedan är man värsta fitnessbruden, eller hunken.
Otroligt.

tisdag 16 mars 2010

Skiten i byxorna

Jag har aldrig någonsin i mitt liv blivit så skrämd som tidigare idag.
Solen sken. Stack i ögonen.
Jag gick och funderade på något alldeles vettlöst och idiotiskt, medan jag snackade med Jossan.
Vi var ilskna som två steroidpumpade getingar.
På grund av en totalt oförståelig föreläsning.
Vid trottoaren stod en tant och såg fånig ut.
Jag irriterade mig på henne.
Funderade på varför hon stod där.
Som om hon väntade sig att det skulle börja regna ner pengar från skyn.
Plötsligt spang något stort, svart och skräckinjagande över trottoaren framför oss.
Jag vrålade som om jag nyss sett en rabiessmittad björn.
Jag dog nästan.
Fåntanten skrattade, och klappade nöjt om sin svarta labrador.
Jag intalar mig fortfarande att Jossan blev lika rädd.


Efter x antal timmar har jag nu i väldigt seg takt tagit mig igenom alltför många sidor med finsk text.
Har troligen missförstått 90%.
You can't blame one for tryin'

Nu lägger ja mig psykiskt utmattad platt på golvet och lyssnar på Eels.

måndag 15 mars 2010

Mum and Dad.

Mamma har tydligen agerat tv-star idag morse.
I "Min morgon".
Yle...you know.
Värsta kändisen.
Jag hade dock ingen aning och missade det.
Som den underbara dotter jag är, så kikar jag förståss på webben.
Hon börjar briljera efter 27 minuter, i turkos kavaj.
Pappas bilder fick också komma med på ett hörn.
Bra jobbat. I'm proud of you guys.



Sheryl Crow - I shall believe

Jippijaijej


Nu har jag nyss, efter tiotals försök och lika många misslyckanden, äntligen fått ihop en text.
På finska.
Om Pettson och Findus.

Peffan i mitt hjärta.

Halvdöd

Folket som befinner sig på kryssning har tydligen haft väldigt roligt.
Så roligt att de var tvugna att ringa 10 gånger och skråla något om Wayne Rooney, eller frusta som ett gäng vilsna älgar.

Mitt huvud väger 10 kg. Jag ser Rooney när jag blundar.
Thomas Karvs telefon ska förstöras.
När de återvänder.

Robert Pattinson



Släng hit en cd med filmen remember me. Nu.

Olagligt snygg. Det är vad han är.

söndag 14 mars 2010

Fantastiskt

Avatar kan kasta väven då vi snackar 3D effekter.
Good God.
I am speechless.

Deppas Johnny erhåller ten points av tio möjliga, för utmärkta acting skills.

Jag och Jossan skrattade som två lustgasförgiftade apor.

Se den Se den Se den Se den Se den Se den!

Snåran återvände från Thai.
Överlycklig, jetlaggad och brunare än oss andra.

Masa var taggad till tusen.

Fontana bjöd på okänt folk och svinigt dyr lonkero.

Mycket bra kväll

piste

lördag 13 mars 2010

Alice



Nu drar vi iväg på Alice in Wonderland. Snälla, snälla, snälla motsvara mina förväntningar!
Johnny Depp. Det kan ju bara inte bli fel! eller?

WAR

Sömn: 2 h
Orsak: min mage har försökt ta livet av mig.

Bara för det ska jag pina den med en enorm coffee i stan.

Ska det slåss, så ska det slåss ordentligt.

Det här kommer bli som värsta Trojanska kriget.

fredag 12 mars 2010

Change



Nu har jag sett varenda liten minut av de existerande One Tree Hill avsnitten.
Sorgligt men sant.
Fick helt enkelt återgå till något annat tills OTH:s paus är finito.

Californication

and I already love it

torsdag 11 mars 2010

Me and sports

Nu ska vi en gång för alla få någon ordning på mitt förhållande till sportsändningar på tv.
Let's talk about football. Let's talk about ice-hockey.

Handen på hjärtat.
Det enda jag vet om fotboll är, att det behövs en boll och så ett svettigt gäng som gör allt för att få den. That's about it.
Bänkar jag mig framför tv:n och kikar på en fotbollsmatch så är det för att...

1. Alla andra som jag råkar befinna mig tillsammans med, gör det.
2.För att heja på Leeds när alla andra hejar på Manchester United eller Liverpool.
3.För att kolla in snygga spelare.

Under dessa matcher yttrar jag mig endast för att jävlas med min omgivning.
Jag lyckas alltid.

Vi brudar förväntas hålla käft under matcherna, och se söta ut i pauserna.
Eftersom vi inte vet någonting, vi kan inget, vi förstår inget, och det är liksom ingen vits att förklara för oss vad offside betyder, för vi har troligen glömt det tills nästa gång någon i sällskapet, högröd i ansiktet vrålar
"offsiiide föööör helvete". ( except those who actually are interested)
Så ja. Jag ger mig, viftar med den vita flaggan, ser uppgiven ut och erkänner.
Jag har noll koll.
Trots detta är jag inte så säker på att jag vill lära mig heller.
För om jag plötsligt kan allting...
Kommer jag då att stå som en folkilsken rottweiler med fradga runt käften, visa näven åt domaren, 3 cm från tvrutan medan jag skriker "fan ta dig och din morsa din blinda jävel!!!" ??
Kommer jag, efter en förlorad match, att ta till flaskan och lida med mitt lag?Slockna, dränkt i mina teoretiska tårar och fortsätta deppa nästa dag?
Om så är fallet...så tror jag att det passar mig bättre att retas with the real fans, kolla in Ronaldos häck, och konstatera att Rooney är tunnhårig. Det är det jag är bra på.

När det kommer till hockey, som jag däremot älskar att kolla på, så kan jag faktist säga att jag snajar vad spelet går ut på. This is the real shit. Inga brats på strutsben som springer omkring och tilldelas färgglada kort. Vi snackar nu manlighet, svett, blod och tårar. Adrenalin på högsta nivå. Högst 10 tänder kvar i käken.
Dock inget undantag att vi tjejer helst ska knipa käft här också. Ta ett chips och se glad ut.
Det är faktist inte så svårt att konstatera att en passning varit urusel då pucken glider iväg 5 meter från planerad punkt, träffar motståndarens skrinnsko, och han som passningen egentligen var menad åt ligger och sprattlar under en annan motståndare. . får också jag skrika att det var det värsta jag har sett, och att de spelar som krattor. Jag får till och med rynka pannan och se lite sur ut.
Sedan kanske jag övergår till att berätta någon sjukt intressant story, eller gnälla om hur snygg Selänne är. Jag kanske t.o.m missar ett mål. Det betyder ändå inte att jag är helt ute och cyklar. Jag tror att det helt enkelt är något i mitt blod, som gör att det omöjligt för mig att skrika, ropa och härja och lägga ner en halv vecka på att deppa över en förlust.

I still love the game.

onsdag 10 mars 2010

Vasa Hanken-Va e de för fel på dom?

"Min pappa som är bonde har ändå mera pengar än er. Tacka vet jag EU!!

-pampesen"

Jag älskar diskussionsforum. Folk är arga, de är spydiga, alldeles förjävliga och fruktansvärt roliga.

Svar på tal. haha. I fuckin love it.

summerjobs
























Ögonen är lika rödsprängda som på en heliumpumpad blåsfisk.
Jag har ingen känsel kvar i fingertopparna och hjärnverksamheten är lika effektiv som en anakondas matsmältningsprocess.
Jag har nu googlat och skickat iväg arbetsansökningar om vartannat i 5 timmar.
I'm as good as dead.

Daddy said,

"du ska ha flera krokar ute, sådär en 7 stycken, så nappar det på någon...statistiskt"

Jag har 20.
Oh yes...I did it.
Jag stannade i skolan hela 2 timmar efter lektionens slut.
For what?

One Tree Hill

HoppashoppasHOPPAS!

Fick precis ett mail.
Där står det att jag kanske får jobba i Sverige i sommar.
Man ska inte ropa hej innan man är över bäcken...
men... JiiiiiiiiHAAAAAAA!
Pliiis pliiis pliiis. Gud, Jultomten, påskharen!!!! I need this. I want this.
O ja ha ju varit snäll som en drogad lammunge hela början av 2010!

Väx!!

Suumtaaaims I want my hair back!

tisdag 9 mars 2010

I know, I know...

Jaa, jag borde stäbba Blooms kognitiva trappa långt in i hjärnsubstansen.
Istället för jag 100 % IQbefriade konversationer på facebook.
Steffe beskyller Axo för sexuella påhopp via nätet medan hon planerar sitt eget halarmärke.
"Pure awesomeness" och så en bild, tagen från hennes bästa vinkel.
Axo bortförklarar påhoppen med att det helt enkelt var Steffe som började.
Jag vet inte vad jag ska tro.
Jag vill bara tuppa av, vakna imorgon, inse att jag vet ALLT om kursen "lärarbete", skriva femma i tenten och prisa en ny dag.



gaaaahhhh

Grannarna har bestämt sig för att det är en alldeles utmärkt idé att sätta igång med en totalremont, just nu....
då deras stackars, studerande till granne, kämpar för sitt liv med tentläsandet.
Det låter som om någon torterar en drakunge i hela förbannade höghuset!


måndag 8 mars 2010

Kvinnodagen

Det firar vi med en öl och 10 kg tentpapper.

Feminister avskyr denna dag. Go figure. De tycker att det är en gnutta onödigt att gratulera kvinnor på en dag som uppmärksammar ojämställdheten i samhället.

Här http://aaxxoo.blogspot.com/
skriver Axo om männens "motsvarighet" till kvinnodagen. Steak and BJ-day. Infaller den 14:de mars. Kvinnodagen sucks.
Vi inför en nyhet. 15:nde mars numera:
Vår egen version av Steak and BJ-day,
Rätt ska va rätt.

Extreme makeover Home edition

Det får vara hur fake som helst. I don't care.
Jag gråter värre än en farmor som får höra sitt 3åriga barnbarn sjunga mors lilla olle i telefonen, för första gången.
Löjligt? Javisst. Fruktansvärt löjligt. But still...
I love it.

söndag 7 mars 2010

huuj


En vacker dag. Det kan ha varit juni. Kanske juli. Möjligen augusti. Jag minns inte.
Så möts jag av en syn som jagat mig ever since.
Min lillasysters kära docka. Hängd i en gammal, gråbeige nylonstrumpa. Likblek.
Svarta ögonhålor.
Jag kissade nästan på mig.
Syrran påstod att hon och en kompis hade lekt.
Där stod jag, skräckslagen och tittade på snorungen som tidigare skulle ha gett sitt liv för dockebarnet. Jag ville bara springa.

barely alive



Det är hårt idag.


Igår firade vi Mathias Emet 21 år. Vi gav honom en flaska och en ko.
Riktiga grejer för en riktig karl.
Vi spelade Buzz. Jag var fruktansvärt bra. I killed the first 2 rounds.
Plötsligt började någon välja motorsportsteman, tjuva poäng och slänga pajer.
I fell...Som en balansbefriad datageek på rullskrinnskor.
From hero to zero. Revanchen var om möjligt ännu mera usel.

Jag surade halva kvällen.
Jag skyller hälften på Buzzförlusten och den andra halvan på min alltför emotionella personlighet.

Jag känner ingen kärlek för den som bjöd mig på en hotshot igår. Mamma Mia. Aldrig mera.





Dagens konstaterande: Masa visste precis vad han gjorde med bålen, och han gjorde det bra.

fredag 5 mars 2010

Bored out of my mind



Jag har tråkigt, tråkigt, tråkigt.

Jag har prövat allt.
Jag har lekt inte nudda marken.
Försökt mig på att hjula, which almost killed me .
Kollat hur länge jag kan duscha i iskallt vatten.
Gjort en massa fula frisyrer och grimaser.
Trixat med bandyklubban.
Druckit ett glas med vatten, uppåner.
Planerat de mest oförsmedliga hyss inför Emmes hemkomst.
Jag har till och med tittat på Kauniit ja rohkeat.
God damn.

torsdag 4 mars 2010

Kom hem levande!

Om man sitter i vår soffa närmast fönstret, och skriker allt vad man kan, så ekar det i hela lägenheten.
Emme is gone, baby gone.
Hon ska åka slalom i Trysil.
Må Gud och alla lyckliga stjärnor vara med henne så att hon inte kommer hem i samma skick som på bilden.
Jag ska hålla tummarna en minut varenda dag.
Med Emme försvann också min One Tree Hill tillgång, eftersom ljudet har sagt upp sig på min egen dator.


Igår skulle vi kolla hela sagan om ringen triologin.
Joel är värdelös på att hållas vaken.
Vi var tvugna att bryta mitt i den andra delen.
Jag svär på Jack Blacks liv att Tolkien vände sig i sin grav.
Varenda en som har något som ens lite liknar allmänbildning vet att det är förbjudet.
Det är som att inte höra en U2-låt till slut, lyssna på ACDC med lägsta möjliga volymnivå, dricka 1:ans öl, bara berätta halva skämtet, skydiving utan fallskärm... Stuff that you just don't do.




onsdag 3 mars 2010

One Tree Hill



I'm stuck.
And there's no way out

tisdag 2 mars 2010

Furu

Varenda gång jag loggar in på min facebook via firefox så dyker denna bild upp på skärmen. Jag blir lika rädd varenda gång. Bilden är tagen på nyårsafton. Kvällen då Axo lovade dyrt och heligt att hon skulle tacka ja till allting som låter roligt. Vi highfivade och skålade för beslutet.
Nu har dock någon satt griller i huvudet på henne och miss "you-can-always-count-on-me" feidar.
Alexandra Furu. Du kommer me ut.

U2



Det finns ingen som påverkat mig så mycket med sin musik som det här bandet.
Thank God for Ireland.
Jag har älskat dem sedan jag var elva. Då hade jag förståss ingen aning om vad de sjöng.
I just knew that it was good.
"Beautiful day" var min favorit.
I ett senare skede kom den att bli litet av min räddning efter en lång och jobbig tid.
U2 är möjligtvis det enda här i världen som jag och pappa är hundra procent överens om.
Just another reason to love them.

Jag kommer vara den lyckligaste människan på hela jorden i sommar.

http://www.youtube.com/watch?v=uDkBzkA9L4s

Can't wait. Jag dör nästan då jag kikar på den här videon. Sjuk stämning. Hur bra får man bli?

måndag 1 mars 2010

Sweet.



Ledig vecka. Woooohhhooo.

I love it.
Mitt skitiga morgonhumör märks knappt.
Diskberget ser nästan vackert ut. Ger köket en idyllisk touch.
Ingen mjölk till kaffet. Who cares?
Damråttorna är gulliga.
Wcpappret slut, och du är redan klar. Shit happens.
Tån smäller i tröskeln. Ingen vits att svära o spotta. Den kan ju faktist inte flytta sig.
En klädsamling större än Egyptens pyramider på stolen. No worries. Gör det lättare att hitta rätt plagg.
Asväder. Typ 3 månader kvar till sommar.

Optimist baby.

söndag 28 februari 2010

Ett brons och ett dödsfall

Typ en sådan här säng har (läs "hade") vi här på Loftet.
Vår är mindre lyxig. Den har inga hjul. Ända tills jag fick tummen ur, och inhandlade världens bästa säng så var pinnspektakle, och en allt för kort Nalle Puh-madrass min nattplats i kämppän.
Numera bjuder vi ut den som gästsäng.
Den allra första misshandeln fick den genomlida redan för lääänge sedan, då Nyholm var alldeles för livlig under sina sömnritualer.
Joel fixade sönder bräde nummer två. Aldrig bra att vara för muskulös.
Nyholm drog en favorit i repris och Karlsson, hon ville såklart inte vara sämre så hon mejade ner det fjärde.

R.I.P.

Helgen har dragit förbi.

Fredagen bjöd på en hockeymatch som fick dess åskådare att gråta blod.
At Oliver's skålade vi och förträngde den horribla målskillnaden.

Yesterday

-Två filmer. Bröllopsfotografen och Valentines day. Inge vidare.
-Jag skrev en låt med ett och samma gitarrackord. Vilket? No idea.
-Axo klagade över sin egen andedräkt och håriga kavaj. Hon hade spenderat natten tillsammans med två katter. Lovely.
-Lördagskaffe och gigantiska fastlagsbullar på Görans. Vilket i ett senare skede ledde till otaliga minuter på byttan.
-Jossan käkade korvgörans i jeppis. Vi var inte det minsta avundsjuka.
-Emme försökte finna secret skills hos sig själv och stoppade fem jaffakex i trutn. Jag var mäkta imponerad.
-Vi dog litet av uttråkning.
-Jag drog täcket över huvudet och somnade.
-Joel showa up och klagade över att jag stank champagne.

Today

-Hockeymatch 5.00. Jag missade den. Karlsson var den enda som troget stödde sitt land och hjälpte lejonen till skitometallen. Vackert så.
Thanks Olli, u saved many lives 2day.
-Jessy has left the building
-Dagens goda gärning. Jossan har lämnat en halv kebab i vårt kylskåp.
-Emme spelar upp ljudklipp om potatisens historia. Jag älskar peffan. Särskilt på söndagar.

fredag 26 februari 2010

Emme har knåpat ihop en skjorta. Den e randig. Har en krage. Hon behandlar den som ett nyfött barn. Hon är stolt. Väldigt stolt. Det känns som om hon förändrat världen lite grann.
En sak e säker, hon ha banne mej förändrat min världsbild, slagit den i spillror, stampat på den.
Söta öde. Karlsson e ju en händig kvinna.
My partner in crime är off.
Jag ber en stilla bön att han inte ska bli uppäten, kidnappad, eller förälskad i en thailändare och förbli down there.
Jag hoppas också lite i smyg att global warming rubbar på väderprognoserna och skickar dit en snöstorm.

tisdag 23 februari 2010

Karlsson

Emme. Hon kläcker ibland de mest besynnerliga ideer. Vid dessa, allt mer regelbundna tillfällen, knäpper jag mina torra korvfingrar och ber en stilla bön att de tankar Karlsson delar med sig är något hon bara slumpmässigt kommit att tänka på.

Emmelina har den mest perfekta idén. Iron Maidens " Run to the hills" som musiken till en livevideo, där människor flyr undan en tsunami.

Var får hon allt ifrån. Det är slutet av februari, så det kan omöjligt vara glöggen.

måndag 15 februari 2010

Die shoe die



De här skorna borde endast sitta på fötter tillhörande personer som frivilligt vill skada sig själva.
Så varför i hela fridens namn riskerar jag mitt värdefulla liv med att vandra omkring som retard bambi på is.
För att jag är totalt blåst.
På Söndagen, bestämde jag, Karlsson, Snåran och Emet att vi skulle dissa allt vad alla hjärtans dag innebär, kasta snö på nerkärade människor, och ropa åt alla hand-i-hand par att de ändå kommer skita sig.
Därför gick vi ut på en solskenspromenad in winter wonderland. Jeejee. Jag skulle inviga mina nya coola, häftiga snöskor. Loppisfynd, lite små, men snygga. Skit i om fötterna ömmar.
500 meter. Jag hatade mina skor.
Mina hälar är numera lika skinnfria som popsis asnackimakkarat.
Jagfårenkickavattskadamigsjälv-skorna är numera de enda jag kan gå i utan att se ut som en stjärtskjuten påfågel.
Efter promenaden avskydde vi Valentines ännu mera med att äta en romantisk brakmiddag hos Masa. Axo och Steffe joinade. Vi åt ännu mera.
Kanske dags att inse att vi hade almost den perfekta vändagen trots allt hat. Vackert så.

Btw

Jag hatar halarmärken. Emme kämpar fortfarande med sina. 300 nålstick och ett raseriutbrott senare är jag nu klar. Resultatet...Värdelöst. Fingrarna svider.
Imorgon är det fastlaskiainen. Jag ska rocka min halare, strunta i skavsåren och härja i snön.

fredag 12 februari 2010

Socialpsykologi och grupprocesser.
Tent
Jag har ingen aning om vad jag skrivit och förlitar mig helt och hållet på min dolda men existerande intelligens.

torsdag 11 februari 2010



Jag har försökt besegra mitt dåliga morgonhumör med happy thoughts och lite egoboostande.

Ingen idé-

Hopplöst fall.

onsdag 10 februari 2010

Finally



Nu har jag sett den. Filmen som alla andra såg för hundra år sedan.


Jag är en sucker för fantasy.

tisdag 9 februari 2010

http://www.youtube.com/watch?v=ErMWX--UJZ4

Ibland behövs det så lite, så lite.

måndag 8 februari 2010

bad taste, Jeppis och Måndag.




Jag skippar det här med långa utredningar about the recent past.
På fredag var det Bad taste @ Ollis.
Alla var mer eller mindre lika fula.
Vi krockade med Martin på stan och drog med honom på fest.
Han var lycklig.
Mycket lycklig.
Emme spenderade kvällen tillsammans med en flådd mink,
som hon modemedvetet färgat lila.
Ratti målade naglarna och Axo gick loss med sitt smink över högt och lågt, gammal och ung.
Hannes had a bad hairday och Hultas Sara gjorde wcbesöken närapå omöjliga genom att snurra si så där en sjuhundra bälten runt magen.
B52 blev min död, och kanske även slutet för kaninrumppon.
Denna fredag kom att bli dagen för mitt livs första huvudvärk. Sssöööta...
Never again.
That's about it.
Lauantai, oh happy day in Jeppis.
Hälsomånaden fick kasta väven, hälsa hem för att aldrig komma igen, under denna himmelska dag.
Emme klagade över konstiga magkänslor.
Masas mor förälskade sig i oss och bjöd på mat, munkar och godis. Jah.
Jag var lycklig som ett bortskämt barn på sin 13:de födelsedag.
Då Emet laddade inför sin fotbollsmatch, käkade vi andra på Korvgörans. Jakobstads
"afrikas stjärna".
Tidningen säger att vi kanske snart har hela Korvgåbben i Ekenäs, eller Vasa...Who knows... Vad ska det då bli av Jeppis?
Masa briljerade på plan och nickade fram ett mål. Därmed vinst för laget.
Vi var ytterst stolta på ljugarbänken.
Då stunden för hemfärd kom, ville bilen inte alls.
Luktade brända secondhandsockor i hela bilen.
Det löste sig dock.
Vi var glada som aldrig förr, och Masa kom på en ny hit. Nrj nästa. Lätt.
Just nu borde jag läsa tent, skriva arbeten, fördjuoa mig i socialpsykologi och dricka té som en välorganiserad och alltför duktig studerande. Istället låtsas jag vara himla engagerad i att läsa aftonbladet. You gotta know what's goin on.
Folket önskar sig kärleksfulla brev på Valentines day, Foppa snackar fusk i Os och Gunde skrattar sönder revbenen.
Jag känner mig genast mera up to date.
I hate Mondays.












onsdag 3 februari 2010


Allt går bra så länge man int erkänner för sig själv att man kanske har känslor i varje fall.


Jamie i One Tree Hill är min idol.

tisdag 2 februari 2010

HUGE Nono.

Toni upplyste oss idag om en av nutidens mardrömmar.
Något som vi av hela vårt hjärta hoppats att aldrig skulle bli en sanning synlig för omvärlden, har nu visat sig, mitt i stan.
Män i tights, leggings, trikåer.
Jag dör sakta inombords.
Detta är något som fungerar endast, ENDAST
på äkta hårdrockare. All u others...Please don't.
Slitna, håliga jeans tack.

onsdag 27 januari 2010

Jag vill



gå på kaffedate med Jack Black.

söndag 24 januari 2010

Whaddup Thaai

Jessy is back @ Loftet.
Egentligen har hon befunnit sig här i en vecka nu.
Den här gången fick vi även pälsmusen på köpet. Men nu är den död. Vilket är himla tur, eftersom osten slutligen hängd i slarvor. Jäkla kräk.


Jag får som vanligt höra om min ickeexisterande längd. Hon har dragit fram mina hemligaste hemligheter ur arkivet. Karriären som boxare till exempel. För er ovetande så kan ni kika på,
http://www.youtube.com/watch?v=i38X8GA0wAY
För att få lite balsam på såren roastar vi Emme offentligt på Fejjarin.
Vi har int ännu vågat ge oss på Masja och Dasja. Antar att vi sku komma lätt tvåa.
Det brainstormas och komponeras låtar. Skivreleasen kommer att skjutas upp lite grann,
men den kommer. Jessica måste slipa lite mera på ackorden och köpa sig ett plektrum.
Naglarna börjar bli för sköra.
Sedan kan farbror fläskis hälsa hem, och glömma flera spelningar på Oliver's.
We've got midget och strutsträätin in da house. yo.


Eftersom jag nyligen slant, drog ett 10poängs platt fall på tamburgolvet, slog pannan i tröskeln och skaffade mig ett mördarbrännsår på knä, så ska jag nu dega i soffan och plita ihop några rader om Thaaikvällen i Smeba.

Fredag alltså
Micke, gästvänlig och kärleksfull som han är, bjöd folket på äkta Thaifood och oändliga mängder mojitos. Perfect. Han jobbar ju ändå i bar. Ja menar hallåå!
Masa som inte är så väldigt kulturell klagade över sjögräs i vätskeblandningen. Jag förklarade för honom att alger är väldans populärt i Thailand. Någon snusförnuftig pälli förstörde vårt sjujädransroliga skämt och påpekade att drycken härstammar från Kuba.
Jag avundades Wahlroos bassängen.
Jag surade över att det närmaste vi kommer en simbassäng här på Loftet, är en grisrosa bunk fylld med tvättmedel och skitiga sockor. Den går int ens att kråla i. Och jag bottnar i den.



Det finns väl saker Micke är mindre bra på, som att prata så man förstår klockan 5 på morgonen efter en helkväll på Ollis till exempel. Men laga mat. Det kan han banne mig göra!
Du får vara gästvänlig när som helst igen. I'll be there, snabbt som en speedad geting.
Jag och my soulmate Snåre fjortisroade oss och skickade textmeddelanden med väldigt låg intelligensnivå till varandra över köksbordet.
Jag fick höra storyn om Boskapstjuven och någon marmeladfabrik.
Undrar om man kan få sommarjobb där?
Micke stoltserade med sina inbrottstalanger.
Jag sover aldrig mera utan säkerhetslås på dörren.



Boysen låtsades genomlida äkta finskt bastubad.
Rykten säger att de alla trängdes på nedersta bänken.
Masa var först ute.
Han påstår sig ha blivit antastad. I believe him.
Det hämnades han genom att spraya mig full med mansdeo. Jag var inte tacksam. Jag luktade masas armhålor resten av kvällen. Schysst. No wonder shacke ryggade undan på Ollis.
Vi träffade Jessy, Emme, Ida och Ben på Ollis.
Micke kom löpande och hasplade ur sig nått om att hoppa, ett taxifönster, sår och log sitt bredaste leende. Jag klappade honom på axeln och told him that everything would be alright.
Farbror fläsk var ok men inte awesome.
Jessica matade lavoarrörsmonstren med 5euros Corona och ångrade sig genast.
Axo dök upp. Hon var lycklig. Hon hade klarat servitöryrket med bravur.
Ratti såg rakt igenom mitt pokerface och jag surade över att jag inte kan lura honom.
Jag fortsätter ändå att försöka.
Joel kände att han var tvungen att väldigt detaljerat visa vad han ätit under det senaste dygnet.
Det var inte lite.

Over and out

tisdag 19 januari 2010

Living the dream


Wooohhoooooo

Fredag. Beachparty.
What can I say? Var ska jag dra startlinjen?

Dagen började grådystert, med att Emme packade väskan och lämnade mig.
Helt kallt, begav hon sig till Pargas av alla ställen. I still don't get it. Har så här i efterhand fått höra att hon spenderade tiden där med svart gegga i ansiktet, och att hon sysselsatte
sig med att bränna kvistar.
Någon sorts familjetradition...(??)

Jag, i min tur, begav mig så långt som till lovely Academill för att skriva en saga på finska.
The masterpiece handlade om en liten självisk mus som bara samlade mat inför vintern, och glömde att hänga med sina djurkompisar räven och haren. Fantastiskt. Kommer säkert att bli film.
Efter denna kraftansträngning beslöt jag mig för att det var bäst att börja tagga.
Jag envisades med att tala om för Jossan hur rolig kvällen skulle bli och att hon sure would miss out. Mitt vilda kroppsspråk made it happen.
Hon lät sig övertalas.
Jag böt kläder femtioelva gånger. Bara för att konstatera att jag var lika blek och antisomrig i allt.
Axo tillverkade sina egna shorts.
Hon och Steffe körde nån vara snäll hela veckan grej.
Jag försökte få henne att bryta detta idiotiska mönster och inse faktum.
Man får inget för att vara snäll.
Det är den senaste tidens rika lärdom.
Jag provocerade, men hon var seg.
Tack vare henne käkar en liten utsatt stackare i Afrika, ris i en vecka.
Nästa Nobelsfredspris är säkrat.

Vi lackade tånaglar, lyssnade på gitarrsolon, kollade nya H&M-katalogen, ölade och Steffe åt gröt.
Det finns många sätt att bygga upp sin fiilis på.
Havregryn är ett sätt.
Beachoutfit i fruktansvärda minusgrader was a first.
Som hjulbenta pingviner tog vi oss fram.
Slottet var fyllt av happy party people.
Hawaiikänslan var stark.
Tan-knappen på kameran gav oss en gyllenbrun bränna.
Tacka vet jag teknologin!

Ollis

Hulahula och bastkjolar.
Somrarnas historiska och klassiska plågor dånade ur högtalarna.
Sunkken ville dansa till allt.
The Djs did a fantastic jobb.
Två killar kom ut ur skåpet.
Vi tjejer rimmade fyndigt och vann en simring.
Steffe älskade den.
Jag fulförklarade en Hawaiskjorta.
Jossan lämnade mig.
(People always leave)

Nicke betalade 20 euro för att få se Micke klä av sig.
En kille med bikinin bakfram talade om för mig att jag var "lsjättlee sljiööt".
Jag var inte så smickrad.
Jag sms:ade Emme och berättade om mina vyer.
Joel var less på livet och planerade en resa runt halva jordklotet.
Sedan somnade han.
Deng försökte kväva mig med sin skjorta.
En tjej deppade över att hon varit sötare som blond.
Life's hard.
Jag blev hungrig.
Axo blev hungrig.
Hesburger blev vår räddare i nöden.
Vi delade hemlisar och smällde i oss mat som två utsvultna vargar med binnike.
All in all.
En mycket lyckad kväll.
Kamila har två mörkblåa tår och inga minnen.

That's about it

yo

Ratti påstår att min blogg ligger under isen.
Jag låtsas att det inte är orsaken till att jag gör ett försök till att uppdatera lite här på sidan.
Ett värdelöst försök.
Klockan visar tidigt.
Jag är halvblind och har en fruktansvärd bad hairday.
Tv:n visar två teddybjörnar som bakar.
Jag fattar ingenting trots att programmet är designat för en 4 årings intelligensnivå.
Brödrosten dödade mig nästan.
Tankeverksamheten svajar från noll till minus ett.
Jag är slö, almost medvetslös och hemskt elak.
Senare när jag blivit sådär snäll och söt som jag vanligtvis är, ska jag skriva lite om beachpartyt som gick av stapeln senaste fredag.
But now...time for school. Rock'n roll.

torsdag 7 januari 2010

Det här med att städa.


Nu är det ett faktum.
Jag är superwoman.
Housewifematerial
.
Mogen.
Välorganiserad.
Alla mäns, Homer Simpson's och Emmes dröm.
Efter totalt värdelösa diskussioner med dammråttor stora som elefanter, tänkte jag att det nu kanske en gång för alla var dags.
Blodsmaken har gett sig till känna och svetten har lackat i pannan. Jag har städat varje liten vrå. Lika smidig som en halt gasell har jag skridit fram med mitt hatobjekt.
Dammsugaren.

Dagens skador:
nästan snubblat 5 gånger
ont i tån
tonvis med damm i ögonen

Städa.
Jag hatar att städa.
Jag har på alla sätt och vis överträffat mig själv.
P.g.a att jag känt mig iakttagen varenda gång jag satt min fot i badrummet den senaste tiden, så beslöt jag mig för att det nog är bäst att skura det golvet också.
Done and dusted.
Man kan numera spegla sig i vartenda ett kakel här på Loftet. I like.
Jossan svimmade nästan på fläcken då hon såg mig putsa lamporna.
I sitt chocktillstånd och p.g.a sin oro över att jag skulle ta kol på mig själv med detta sinnessjuka städande, lagade hon mat åt mig. Hon har även välsignat Loftet med en Heinzflaska samt en jalapenoburk, för detta ärver hon när som helst halva min egendom.
En stol och mina memoarer. Och så kan hon få Emmes enorma mapp med egenhändigt gjorda teckningar också.
Den var ändå bara ivägen då jag dammsugade.
Jossan är för övrigt den som håller oss vid liv här på Loftet.
Hon har räddat mig ifrån nödsituationer otaliga gånger.

På tisdag till exempel.


Badrumslampan slocknade för att aldrig mera ljusna igen.
Överlevnadsmekanismerna satte igång.
Jag fann 3 nya glödlampor på köksbordet.
Teknisk och händig som jag är, böt jag förståss ut den gamla.
Nothing happened.
Jag testade med 2 andra lampor.
Inte ens en ljusgnista hur mycket jag än spottade, fräste och stampade i golvet.
Jag drog den ytterst genomtänkta slutsatsen att hela lampeländet måste ha kastat in väven.
Jag duschade alltså med min lilla myslampa som belysning i ca en vecka.
Vilket ledde till xantal skärsår och tvål i håret.
Tills på tisdag.
Då Josefin plötsligt visar mig vårt glödlampsförråd!
What??
Hur som helst, en av dessa fungerade ju självklart.
Råddvals förklarade för mig att de 3 på köksbordet var lampor som brunnit.
Idiot brändes in i min panna.
Jag gav upp hoppet för mig själv.
Idag är det back.
Det här med att ha det fruktansvärt rent och städat är dock om möjligt ännu jobbigare än att ha lite skit i knutarna. Nu får man ju noja över varenda ett litet nytt skräp.
Hur ska jag kunna släppa in Emme i kämppän imorgon?

måndag 4 januari 2010

Happy new year


Som alltid inför årsskiftet smyger paniken runt i knutarna och ger alla dåligt samvete för att man inte heller det här året fattat att ordna en heybaberibadetvärkerihelakroppendageneftermenändåglamorös-fest som tar andan ur alla och hindrar varenda livstrött pessimist, från att ens yttra ett endaste litet besviket ord...
i tid.
Det som fortfarande existerade av år 2009 räddade Thomas Karv med sin gästvänlighet.
Tusen tack.
Han ville oss alla väl, fastän han gödde oss som om vi vore Hans och Greta.

"Ska de vaa så ska de annars vill ja inte ha de"


Förberedelserna krävde även dem, en hel energisk och engagerad folkhop, och så två som vrålade till NHL förståss. Bara för känslans skull liksom. Senare kom det fram att en av dem tilldelats ansvaret för bålen medan den andra slapp undan p.g.a det numera välkända uttrycket:

"och Masa sköter resten"
.


Axo hackade lök, och stoltserade med sin nyuppfunna teknik.
Den teknik vi i söder lärde oss i Hussan i sjunde klass. Pampas... What can I say?
Ratti och jag, dreamteam i köket, placerade skickligt skurna tomatskivor på pajerna.
Jag
placerade, och Ratti ändrade på det hela, medan han smetade färskost på de närmaste personerna i sin omgivning.
Jag svor på att ge tillbaka med litet gravad och slemmig lax.

Vi lagade oss vackra.
Hard work.
Lugnet före stormen.
And then...
Mycket mysig middag och snyygga människor!
Vi presenterade oss för varandra och angav fåniga färger.
Snåres min sade allt...
Jag hade helt klart missat något.
Joels bål gick åt som smör i solskenet.
Leendena blev allt bredare och ljudnivån allt högre.
Masa var den enda som digga mina Djskills, förutom jag själv då.
Jag och Rasmus snörade skorna och sprang ut för lite serious talk mellan varven.
Som för att hålla en balanserad nivå på firandet liksom.
Någon var livrädd för att missa tolvslaget.

We made it.
Emme ringde. Ekenäs levde. Check.
Folk lovade varandra bli mera flitiga, träna mera, godisstrejka, leva livet och älska varann.
Nyårskramar och pussar delades ut till höger o vänster.
En del förhandsbeställda, andra inte.
ACDC drog folket till dancefloor.
Axo kammade hem en välförtjänt 2-0 seger mot Juselius i NHL.
Bland vinnarens kommentarer fann vi.
"Jag vet inte vad jag gör, jag bara trycker på alla knappar"
.
Det lönar sig tydligen att ta risker här i livet.
Living on the edge.
Anyway, well done.

Någon uppskattade verkligen golvvärmen i duschen, medan någon annan brände sönder halsen med den förrädiska tacopajen.
Masa och Thomas kramades våldsamt.
En liten tjej svängde nästan huvudet av sig till kickstart my heart, medan hon skrålade texten till Highway to hell.
Joel smög runt och väste något knappt hörbart om sin mage.
Masa var upptagen med att undersöka Thomas arbetsväska och
Micke tog till listiga knep för att få mig på gott humör.
Hannes skällde ut någon stackare som klottat vin på mattan.
Detta var inget problem eftersom Joel i ett senare skede lyckades spilla ut en liter vatten på exakt samma ställe. Teamwork is the shit. Rent o fint.

Det hade tydligen, till allas förvåning hyrts en manlig strippa.
Fick av sig allt förutom ena strumpan. Mycke bra där.
Han var ytterst into det här med happy endings, och betalades med en rejäl spark i skrevet.

I det stora en helt fantastisk kväll, natt, morgon.

2010 Bring it.