fredag 17 april 2009

It's a hard nock life

Sitter parkerad framför lärardatorn i Höjdens skolas datasal. Agerar alltså för tillfället datalärare. Snyggt. Facebook is the thing.
Senare skall jag genomföra egenhändigt planerade modersmål-,religion-, och matematiklektioner. Vi får se hur det går. Munnen är ännu stelfrusen från gårkvällens länk. Ser mest ut som Arnold Schwarzenegger när jag gör mina försök till att tala.

Igår kände jag ett väldigt behov av att shoppa samtidigt som jag var orolig till tusen för en vän. Sådär satt jag och skakade med benen och kände rastlösheten i fingrarna medan någon försökte intala mig att materiella ting inte är allt här i världen. Sant. Men hur bra känns det inte med nya saker. Hur sorgligt det än är. Kanske det är ett typiskt girlthing? Faktum är ju att, vi hade mycket roligare i Australien då pengarna ännu låg flersiffrigt på kontot.

Igår funderade jag även över det här med kläder, outfits, makeup osv. Jag tänker alltid att jag använder mig av allt det där för min alldeles egna skull, för att jag skall känna mig bättre, för att självförtroende och känsla ska hållas på en bekväm nivå...Men hur mycket bryr jag mig egentligen om vad andra tycker? Är det så litet som jag vill få mig själv att tro? Tvivlar.
Jag skulle vara tvungen att lägga fingrarna i kors bakom ryggen om jag skulle påstå att jag struntar i andras åsikter.
Visst bryr jag mig.
Betydligt mera än vad jag egentligen skulle vilja. Ganska självklart.
Det finns ju alltid någonstans, en artikel, en reklamskylt, en löpsedel, ett modereportage eller dylikt som berättar exakt, in i den minsta detalj vilket lack, vilken frisyr, stil, t.o.m vilken mat som gäller i vår, i sommar, i höst,i vinter. ÅRET RUNT! Det meddelas precis hur du borde se ut, samtidigt som de i tidningsblaskor sjunger ut om självförtroende och hur du skall lära dig att älska dig själv för den du är, medan de på följande sida gör reklam för bantningsmetoder och de snyggaste klänningarna 2009. Dubbla budskap. Dubbelt i huvudet. Vem ska man lyssna på? Sig själv vill jag skrika, medan jag funderar över vilken av klänningarna jag borde köpa. Det är väl kanske bedrövligt, men jag älskar dessa modereportage och alla sminktips. Slutsats. För att det intresserar mig.
(och för att media nog påverkar också mig)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar