Sörplar på Finrexin efter;
en natt berikad med några ynkliga minuter sömn, och en helt ok arbetsdag bland elevernas ljuvliga stämmor. sarkasm.
Suck, en dag pissigt väder och kroppen faller in i samma mönster. Tack. Envis som jag är ska dock denna krasslighet inte bryta ut i någon sorts sängliggande fas. Med fyra dagars ledighet inom räckhåll så kan detta helt enkelt inte FÅ ske. Heja Finrexin, show me what you've got. Jag försöker finna den underbara mansröst jag hörde häromdagen, någonstans på youtube, men kan omöjligt minnas namnet. Jag behöver det där namnet nu.
"Go for it Run toward it Dive in head first Live life with no regret Put your heart out there Don't be scared you might get hurt But it's all worth it in the end Cos the best is yet to come"
äh, Hinder duger lika bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar