Duktighetspoäng.

Det här med att komma i säng i tid för att sedan vara pigg och full av energi på morgonen är inte min grej. Msn konversation med Oschan och Idol drog ut kvällen ända till någon gång efter ett. Ni som inte har kikat på avsnitt två av svenska Idol bör göra det nu på en gång, jag skrattade så jag grät.

Vissa dagar är jag väldigt glad över att jag bor ensam. Som idag. Jag var så arg när alarmet började vråla i morse att jag säkert skulle ha kunnat mörda vem som helst med min blick, om jag bara hade varit kapabel till att få upp ögonlocken. Sämnigt och surt. Och inte alls jag. Thank God for coffee och ett brett leende. Dimman lättade.

Jag har samlat på mig några serious duktighetspoäng idag. Ja-a, kan ju också nämna att Emme nog är värd hälften av dem. Vi cyklade faktist till Tritonia OCH kom därifrån med några kursböcker i bagaget. Till och med en extra bok för intressets skull(!). Det är nu mitt nya liv börjar. Det kommer hålla i sig. Till typ 9tiden imorgonkväll tippar jag... Då är det dags för inflyttnings fest hos de nya samboende, Gusse och Simme, i Åbo . Fuckin a. Som alltid blir det säkert great. Men inom vilken kategori morgondagen hamnar återstår att se...
Kanske blir det en kväll som många kvällar förr...Vi kan ta och titta tillbaka lite sådär halvt nostalgiskt över ett par ljusa moments i våra liv...

...Som när emme ramlade och slog sig, eller då jocke fullt påklädd slängde sig själv i sjön och därefter försökte intala oss alla att han endast var svettig och sedan klämde in sig i Renés brallor. Detta gjorde jag ofrivilligt en egen version av senare under sommaren, förutom jag-är-bara-svettig och renés-brallor delen då förståss...Jag var endast soakin wet och totalt idiotförklarad!...Kan också nämna aarne som gav oss en tårdrypande och mycket ekenäsisk version av "I can show you the world" uppe i lappkåtan på Lindas lande... där linda sedan i sin tur sprang runt och skrek att hon iiint bryyyyr siiiig, om nånting. Hon var mycket lycklig....
Vi minns också:
Henges nakenshow till "Who let the dogs out"
Alla sjuka diskussioner på JT
Chokladkriget i Dingis kämppä
och så alla skrattanfall förståss...

Jag är förvånad men oändligt glad över att vi alla , hela och mindre hela, ändå fortfarande är vid liv. Jag har saknat er. Ack vad jag har saknat.