Sanningens ögonblick

19.25 en söndagkväll. Känner mig just nu...

Lätt sliten, skitig och äcklig och litet hungrig.

Råddvals har begett sig ut på promenad med Kike.

Masa har efter envisa försök att sätta på Michelle, dragit iväg för att utföra något litet ärende. Han har lovat vara back för en movienight senare. I doubt it.



Vad har vi gjort?



Vi har, spenderat en onsdagskväll på Ollis med ca 7 andra likasinnade. Hey baberiba. Hemskt kul. Micke använde oss som försökskaniner vilket vi inte hade något emot. Vi blev underhållna med papperstrick och kände att livet verkligen är en fruktansvärt bra grej.

Vi har också misslyckats med vårt försök till att ägna torsdagen åt effektivt studerande.



Det tog vi igen på Fredagen.



Vi slet som djur. Alla i vår närvaro befann sig i livsfara och jag lipade över tritoniatenten.

12.30 gav vi upp. Jag var bitter på livet. Mötte en unge som stirrade på mig. Jag gav glinet "blicken".

Inget kändes roligt.

En plötslig snällhet bubblade upp hos oss sällskapssjuka hardworkers.

Jag och jossan bestämde oss för att bjuda gänget på tortillas.

Hannes och Ratti var de enda som dök upp.

Ratti mådde verkligt illa åt vår kunskapsbrist gällande ihopvikningen av ett tortillabröd. Jag ville inte ens lära mig. Han gav mig diverse menande blickar, himlade med ögonen åt mina bestick , lade maten i fel hals och svimmade nästan då jag dängde ketchup på det hela.

Jag var mycket utsatt under hela middagen. Jag mot världen.

Hannes drog iväg mot en folktom olliskväll och vi bänkade oss framför Idåål.

Långhalsade Erik levererade som vanligt,

Eddie drog min favoritlåt genom alla tider, Jag hade gåshud ända ner i tårna,

Erika var het i lederdress men saknade attityd,

Reesa gjorde mig besviken och förstörde en legendarisk låt,

Rabih gnällde något om bilar medan han smekte skiten ur micken,

Niklas borde klippa håret och skaffa sig ett jobb,

Mariette briljerade och...you already know it...

Calle ägde lätt.

Snåre drog några barnsliga skämt om Calles sexualitet och jag ångrade att jag tidigare på kvällen gett Ratti credits för att påminna lite om The man. Peter Jihde.



Jag var mycket stolt över mitt beslut att träda in i en ny fas i mitt liv. Fredagen gick som planerat i lugnets tecken. Det såg ljust ut.



Saturday



Jossan väcker mig runt 11. Jag bräkte som ett efterblivet får.

Det var tydligen dags för operation "köpa lakan till Hannes fula soffor". Ringde Hannes.

Vi förstod inte vad han sa, han svävade någonstans ute på fjäderholmarna.

Han lovade vara klar inom 3 minuter.

Vi tassade över till Slottet. Ringde igen. Han sov fortfarande och slängde ner nycklarna i sömnen. Vi överföll honom med iskalla händer och skrattade som Hyenor.

Kaffe på Görans. Jag erkände min syskonlika kärlek för Johannes. Jag rörde honom till tårar. Replot ska nu adoptera mig. Hannes i sin tur bekände sin kärlek för kakor och bakelser. Inte lika rörande.

Det delades ut gratis kramar på torget. Jag avstod. Jag hatar att kramas.

Vi köppte bruna lakan som visade sig vara för små. (Hannes...vad tänkte du med? jag sa ju att de inte skulle passa)

Vi kvinnor jagade den perfekta dressen medan grabbarna fixade oss en hamburger middag på Slottet. Nicke var mycket stilig och sprang iväg på ett 60 års kalas.

Vi åt, åt och åt för att sedan kollapsa i Mickes säng.

Tokio Hotel som jag egentligen inte har mycket kärlek över för, fångade mig med automatic just då i den där sprängmätta stunden. Den spelar nu mellan Dagar och nätter på Loftet.

Micke kom hem, vi berättade förståss än en gång för hohom, hur söt han faktist är.

Jag skakade hand med Hannes vän från Åbo, gav honom och hans skjorta en komplimang för att senare tala om att hans kärleksfulla smekning över Hannes arm var lite småäcklig.

Jag och Josesvin taggade inför en night på Ollis. Vi inledde väldigt djupa konversationer.

Jag grät.



Ollis



Vi gav oss på Joel som köade. Vi kom med en massa ruttet snack om Jeppis som en liten inskränkt byhåla. Han försvarade sig hemskt dåligt med att de pantar på Finlands största klocka.



Grymt.



Vi skrek oss röstlösa och skakade ass till Hotel room och gav allt i en enda mening...

"I look so fucking good". works every time.

Det existerar en liten film om en dansuppvisning på ett av Ollis bord från Lördagen. Mycket emotionellt vacker film. Skarpa bilder. Sköna människor. Om den borde publiceras inför allmänheten är ännu oklart.



Jag high5:a med Ratti och han besvarade det hela med att välta en öl över mig. I misstag. That's what he says. Men vem bryr sig. I still love him. Jag känner doften av en ljuv payback. Själv luktar jag pantflaskspåse.



Jag briljerade på mitt vanliga vis. Med gitarrsolo, mördande blick åt alla slemmisar, och med att armbåga en brud som gav sig på Josefin. Jag skäms lätt över det sistnämnda.



Hannes lämnade vätskepölar efter sig på Ollis. Det är inget man skall reagera på för högljutt.

Det är ett litet problem han har, och som inte är något att skämmas för. Så please party people. Var förstående.

Oliver's fegade och höll inte öppet en timme längre fastän klockan drog sig tillbaka.

Ratti förgyllde situationen med att ta oss ut i öppna landskap. Någon slängde 3 stop i golvet.



Mc Donald's vägrade sälja mig 2 osthanburgare och Hannes kände mycket kärlek för det okända folket. Han skrålade loss med "Jag tar dagar om de kommer och sover om jag får" medan han utnämnde de flesta i sin väg till chef.

Joel gnällde över kall mat och Tåtte presenterade mig för sin lillebror som trots min tvivlan nog visade sig vara den äldre av dem.

Jag, som Ekenäsbo, fick ta mycket crap den kvällen. Jag försvarade mig mycket bra och slängde guldkorn över min hemstad. Soon enough så kommer de alla att bosätta sig där.



I det stora hela en väldigt lyckad lördag.



Dagens citat.



"Snart är det dags för sanningens ögonblick...

Skall man förlora några spermier eller ej? Det är frågan"



Hjärnan bakom dessa briljanta rader förblir anonym.